...hon kommer aldrig att kunna bli en av oss
*som slog in skolböckerna i fina papper
*som fick slita sina egna jeans eftersom det bara fanns hela att köpa
*som trodde att pins med texten 'Rör inte min kompis' skulle förändra världen
*som vet hur en svart tavla ser ut
*som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs
*som spelade in blandband av Trackslistan
*som kan köra jorden runt med jojon
*som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter
*som har gjort massvis med busringningar innan 'TeleAnita' dök upp
*som tyckte det var värt att surfa med 56k-modem
*som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka
*som vet vad max antal växlar på cykleln är
*som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet
*som blir uppriktigt glad av: 'När du hör den här signalen... pling ...då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi...'
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Haha vilket bra inlägg.
haha, rolig påminnelse om det bästa livet...barndomen! :)
Spot on!
Och appropå armbågen som var av: den finns ju i min telefon! Jag höll på att ramla av stolen innan jag förstod vad det var och att det inte var någon av mina egna kroppsdelar som spelat mig ett spratt.
Skicka en kommentar