Gareth in my heart!

Jag har gått och blivit förkyld idag. Som tur är så har Emil lånat de tre säsongerna (om man räknar julavsnitten som en) av BBC:s "The Office" som jag nu kan sitta och titta på medan tiden går. Och; man blir frisk av skratt. Två flugor i en smäll, så att säga. Eller som den svenske officern (som jag såg på TV en gång) skulle ha sagt "Two flies in one run, so to speak."

Inget är nytt under solen

Jag höll just bara för några minuter sen på med att köra på en gående polis. Anledningen till att detta nästan höll på att hända var för att det absolut inte får hända. Jag ville verkligen inte köra på honom, och därför höll jag på att göra det. Det bästa är att när sånt här händer mig tänker jag att det händer andra också, jag är inte på något sätt unik. Mitt beteende är normalt och vanligt och jag kan lugnt fortsätta mitt liv som om inget hade hänt.

Juldagen

Det bästa med en syster är att man tillsammans blir två. Det blir extra tydligt under en annars intetsägande och medioker bilfärd hem till Umeå.

Mamma och José

Min söta mamma ringde nyss och frågade med orolig röst om allt var bra. Hon hade läst mitt förra blogginlägg och trodde att jag satt här hemma och grät. Jag förklarade att det är tre textrader ur José Gonzales låt Crosses och att jag citerat honom eftersom jag var och såg honom spela på Idun igår. Jag gjorde det för att jag tyckte att det var så bra, inte för att jag var ledsen. Jaa, hon kunde hålla med om att jag faktiskt inte lät så ledsen men frågade ändå en gång till för säkerhets skull. Sen sa hon att hon också tycker om att gå omkring länge i sin lägenhet med skorna på och att det är bra att jag också tycker om det.

Repeatedly reminded by the looks on their faces
Ignore them tonight and you'll be alright
We'll cast some light and you'll be alright

När jag är ensam hemma...

...går jag med skorna inne ganska länge innan jag tar av mig dem.
...tittar jag på skräpprogram utan att bry mig om att det är skräp.
...har jag tänt alla julstjärnor och adventljusstakar även fast det är natt och jag inte ser dem.
...har jag på radion i sovrummet, och stänger inte av den.
...sover jag på Emils sida.

Den ena är Marie

Jag har en hel drös med kusiner som jag tycker väldigt mycket om. Den ena knäppare än de andra. GOD JUL!

Barnomsorg och skola i ett omvärldsperspektiv

Min nya lärare startade den nya 7,5hp-kursen (läs fempoängaren) med detta medryckande introduktionstal "För samtliga seminarier gäller att du förutom att vara ordentligt förberedd dessutom också ska använda ett korrekt språk och att din referensteknik skall följa gängse vedertagna regler."

Kommer jag att överleva?

Det är som det är som det är.

Jag måste få sätta ner foten.

Jag tycker inte om att diskutera hur saker skulle kunnit ha varit om människor var si eller så. Att saker borde vara på vissa sätt. Det är inte intressant. Däremot att prata om varför det är som det är, det är trevligt. Det är så det borde vara. Åtminstone på Universitetet.

I nästa ögonblick kan det hända,
det som bara sker vart hundrade år.

Blod

Idag var jag på Apoteket på sjukhuset och köpte pepparmyntolja till julstöket. När jag betalat och var på väg ut stod det en stor skylt i min väg. "Vi behöver blodgivare!" läste jag och ryste i hela kroppen. Av någon anledning har jag blivit helt hysteriskt rädd för sprutor och blodprov. Bara att tänka på blod som transporteras från min kropp kan göra mig vit och svettig. Jag upprepar: Hysterisk.

Av den här skylten framgick det också att blodcentralen behövde givare av blodgrupp 0 + och -. "Men det är ju jag", tänkte jag. Jag är noll. JAG ÄR NOLL. Och blodcentralen var öppen. Och jag gick dit.

Jag hann inte riktigt dit för jag ringde till mamma innan jag var framme. Hon berättade att jag är blodgrupp A rh-.

Tänk vad man kan göra bara för att man tror att man är behövd.

Min syster

Ingen kan låta så oberörd
när jag klarat något omöjligt.
Leende säger hon
"Vad hade du förväntat dig?".

Björn har ett Wii

Till skillnad från Erika tycker jag om TV-spel. Wii är fantastiskt och jag är fantastisk på att spela. Axlarna värker och mina triceps är numera befintliga. Ur ett strikt folkhälsoperspektiv borde varje hushåll skänkas ett Wii.

1 december

Nu är det offentlig julstämning i vårt land och jag kan pusta ut. Jag tog upp julpyntet från källaren i tisdags och har sedan dess suttit och tittat ut genom köksfönstret i hopp om att se någon granne montera upp sin julstjärna. Äntligen har detta hänt. Nu kan jag börja pynta här hemma. Jul, jul, strålande jul.