29 februari

Frågan är om man ska fria idag eller vänta fyra år. Klurigt värre.

Dagens mumsmellis

turkisk youghurt
acaciahonung
valnötskärnor

Äsch

Idag har min mamma Maria-namnsdag och jag glömde det i år igen. Tröttsamt.

Saker som har hänt sen sist:

* Emil som är sjuk undrar om man kan ta 1000 gram Alvedon på en och samma gång.
* Ifrågasättande rörande helgens IKEA-resa av icke-resenärer.
* Ett efterlängtat lönebesked damp till sist ner på hallgolvet.
* På tal om damp så har vi idag diskuterat om man fortfarande kan ge människor diagnosen DAMP, eller om det är en gammal variant av ADHD. Kan nån som vet svara?
* Vi ska sammanfatta ett något omfattande arbete till imorgon. Fantastiskt nog upptäckte jag idag att någon på Skolverket redan gjort det jobbet för flera år sedan. Dennes text är nu i mina händer. Det är jag inte ledsen för.
* Jag har sytt yttepyttegardiner, klätt yttepyttefåtöljer och designat andra pluttismöbler till ett underbart matematikspel a la Maya&Verre.

Veronika och Maya

Imorgon är det måndag men inte gråter jag för det. Jag och Maya ska bygga pedagogiska matematik-spel och didaktiska laborationslådor. Symaskinen står redan framme och pysselrummet är redo för ett hejdundrande skapande. Hur ska man någonsin kunna bli en lycklig arbetare när det är så roligt att vara en bekymmerslös student?

För övrigt vill jag rikta ett stort tack till Emil som tog tre extra djupa andetag innan vi igår klev in på IKEA´s tygavdelning. Jag vill även tacka honom för hans fantastiska brunch idag. Tackar, tackar, tackar.

Soppkväll

in my heart.

Mobilen

Kom nyss hem från Linnéa och möttes av en tyst och mörk lägenhet. För att inte väcka Emil som har varit så trött de senaste dagarna, smög jag omkring i beckmörker och försökte trilska av mig täckbyxor och skor och jacka utan att höras. När jag skulle ta upp mobilen ur väskan var den inte där, så jag letade i jackan. Där var den inte, så då letade jag i lilla facket på väskan, och stora. Och jackan. Och väskan (och man kan inte ringa till den eftersom då väcker man Emil). Och lilla facket. Och på byrån. Till slut hittade jag den i täckbyxorna...

Väl inne i sovrummet upptäckte jag att Emil inte ens är hemma. Han är hos Johan och ser film.

Dagen idag

Min lilla söta mamma kom hit med bilen i morse och vi gick en stärkande promenad. Det är fantastiskt att ha en söt liten mamma, och jag är nu fullmatad med energi och bra humör. Det här kommer att bli en bra dag.

Plasten är borta nu.

Psykoterapeutiska klargörningar

Här var det inte mycket skrivet, man kan ju fråga sig om jag har övergett min egen blogg.

Vad är grejen med att inte dra bort skyddsfilmen på nya sakers displayer? Har nu suttit och fingrat på Emils nya internetbanksdosa (som INTE är ny, utan säkert två månader gammal) och vill bara helt enkelt ha bort plasten, för den stör. Pappa väntade typ ETT ÅR med att dra bort skyddsfilmen på sin mobil... och nu när jag tänker efter så var det jag som tog bort den. Han gjorde det inte ens själv! Är det så här det uppenbaras; att man vill ha en man som liknar sin pappa.

Jag förstår mig inte heller på de som inte drar bort foliefilmen på smör- Philadelphia- och mjukostpaketen i samma stund som paketet öppnas för första gången.

Johan

Johan hade tänkt att öppna en hemsida under domännamnet www.fagelskadning.se och ställa upp en lista eller tabell över fåglar som han skadat. Humor.

Middag hos oss

Idag lagade jag och Emil palt till middag och det var ju gott. Efter middagen var ett av Bregott-paketen slut och Emil ville att jag skulle gissa vilket av paketen det var. En gissningslek alltså.

Första gången stötte Emil till det lätta paketet litegrann utan att han själv märkte det (men nog för att se att paketet var tomt). Lätt att gissa rätt.

Andra gången kunde man se (från min vinkel) att det ena paketet hade nån slags matrestsfläck vilket borde göra det äldre. Ganska lätt att gissa rätt.

Tredje gången skulle jag gissa om Bregottpaketet var lättare eller tyngre än mjölkpaketet. Jag gissade att Bregottpaketet var lättare. Då måste Emil ta fram hushållsvågen. Ganska lätt om än något jobbig stämning att gissa rätt i.

Fjärde gången fick jag inte titta, bara känna på två föremål utan att väga dem i handen. Svårt. Och jag gissar rätt.

Nu är Emil hysterisk. Jag måste blunda och jag hör hur han häller upp vatten ifrån kranen samt hur han väger på hushållsvågen. Jag får ett glas med vatten att väga i handen och sedan en liten tillbringare med ungefär lika mycket vatten. Jag gissar på att de väger lika mycket. Det är ju då FEL. Tillbringaren väger ett eller två gram mer. Jag säger att man kan påstå att de väger lika mycket då, särskillt när de spelar i 700-gramsklassen. Då säger Emil att man inte alls kan påstå det.

Och glaset och tillbringaren står kvar på vårt köksbord.

Minnen

Sandra säger att en dag som denna borde man bara sitta och minnas allt kul som hänt så då gör jag väl det.

Jag minns när Anneli hade sminkat och klätt ut Eric till en tjej med bröst och allt. Det finns ett foto hemma hos någon där han och Micke poserar tillsammans och Micke tar Eric mellan benen. Varför då? Och varför inte på brösten?

Jag minns när jag, Eric, Micke och Björn går förbi några killars tält på Roskildefestivalen och killarna sitter med poänglappar och betygsätter alla tjejer som går förbi. Hemma vid vårt tält sitter sedan Eric med vänner med egna poänglappar och betygsätter tjejerna. Enda skillnaden var att de klockrena tio-poängarna bara fick sexor eller sjuor. De tjejer som blev ratade hos granntältet fick toppoäng vid vårt tält.

Jag minns när Eric dansade rumba till Megadeth.

Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.

Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message He Is Dead,
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

The stars are not wanted now: put out every one;
Pack up the moon and dismantle the sun;
Pour away the ocean and sweep up the wood.
For nothing now can ever come to any good.


Eric har varit död i ett år nu.

Kärlek

När Emil skalar apelsin till mig tar han sig tid att pilla bort allt det vita på apelsinen eftersom jag inte tycker att det är gott. Det är kärlek.